blev en dimmig historia. Joel ringde och var sugen på fiska så jag tänkte att jag kunde ta med lilltjejen på en promenad och tog även med mig spinnspöt, ett bombarda samt lite flugor. Det är lite svårt att fiska samtidigt som man skall hålla koll på en en sprallig liten unge som tycker varje sten är den mest fantastiska och roliga som hon någonsin skådat. Men iaf, det var i princip helt vindstilla och dimmigt, nästan lite spökligt.
Det verkade vara tomt på öring och det blev lite lek blandat med kaffe och några kast då och då.
Det var först när vi var på väg tillbaka och drog några kast bland bryggorna som jag fick kontakt. Jag var ju absolut inte med på hugget och missade naturligtvis denna fisk. Det var en go kväll trots allt och min dotter verkade trivas vid vattnet och kan nog bli en flugfiskare om några år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar